Har fortfarande inte hört något från min psykdoktor. Hon skulle höra av sig precis efter valborg eller veckan därpå, för att jag skulle få anti-depp medicinen så fort som möjligt. Men men... Har istället fått hem ett brev med en tid den 4:e juni!?

 

Det känns inte bra alls. Mina oroskänslor redan från tidigare ang. min psykdoktor blir ju inte direkt bättre av det här. Säger man en sak, så är det den som gäller. Speciellt om såhär viktiga saker...

 

Jag är otroligt nojig över att den här utredningen inte är rätt gjord; att hon har hoppat över något viktigt, eller missuppfattat något jag sagt... Hon är ju inte särskilt bra på svenska - jag får upprepa och förklara många saker väldigt noga, och ÄNDÅ så förstår hon inte ibland... Då undrar jag varför man har det yrket man har. Det är ju otroligt viktigt att sådana här känsliga saker blir rätt. Det handlar om en annan människas hela liv.

 

Dessutom så har jag så svårt att fylla i alla dessa frågor... Automatiskt börjar jag analysera frågan, hur de menar hit och dit, och sen vet jag inte om svaret är ja eller nej eftersom jag tycker att båda stämmer. Inbillar mig ofta att det är bättre än vad det är, så när jag fyller i skalor så blir det ofta mindre värden än vad som egentligen stämmer.